Jag är otroligt trött just nu. Tror att det är ångesten och de mörkaste molnen som börjat skingra sig och då blir man bara så matt. Mötet med kommunen gav väl inte så mycket mer än att dom vill ha in ett läkarintyg för att se ifall vi ska påbörja en medgivandeutredning. Självklart får alla göra en medvetande utredning för att pröva sin rätt till att få adoptera. Men vi vill veta att det finns en chans att lyckas, det är psykiskt påfrestande att bli så granskad så det är inget man bara slänger in sig i utan hopp.
Däremot kan man avsluta och återuppta utredningen senare utan att det ligger en i bagaget. Jag ska till min reumatolog imorgon så jag hoppas hon kan skriva ett intyg som är läsligt och "possitivt".
Håller tummarna för ett intyg som kan ge er lite hopp! Kramar
SvaraRadera