Har inte kunnat sätta ord på pränt efter föräldrautbildningen, den ville mig inget illa men tog av mitt hopp, av att vi skulle kunna bli godkända adoptivföräldrar.
Det känns orättvist då det kändes som vi var bland dem som var mest "redo" för adoption, hos många andra fanns fortfarande hoppet om ett biologiskt barn och så "duger" vi kanske inte. Vi har inte lagt det på hyllan och vi ska i alla fall försöka när/om det blir dags.
Sorgen har mig i sitt våld just nu och jag tar dag för dag men jag känner mig bara dålig på allt just nu, värdelös är ett starkt ord och en stark känsla men det är så det känns.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar